Hoppa till sidans innehåll

Rapport individuellt från WEC

11 SEP 2019 13:25
  • Skapad: 11 SEP 2019 13:25

Western European Championship 2019 Milano, Italien 

Här kommer ett litet referat av undertecknade, Amit Selberg, som var Head coach för det svenska laget denna gång. WEC gick i Italien i år, i en liten by ett par mil utanför Milano. 

Jag fick äran att även i år vara huvudcoach för truppen som skulle åka till WEC. Jag ringde runt till alla uttagna lyftare flera veckor innan tävlingen för att dels skapa en relation och kolla av med alla hur de gick med träningen och om det var något som jag som coach bör veta om. Efter alla samtal kändes det som att det var ett gäng lyftare som var utsvultna på att få tävla och leverera på en större tävling. Tyvärr så hoppade samtliga herrar av olika anledningar av vilket är tråkigt men så som kan hända.

Vi som nu skulle åka bestämde oss för att ha ett miniläger i Sundsvall någon vecka innan tävlingen där vi fick träffas, lära känna varandra och träna tillsammans. Alla kunde inte komma då vissa bor långt ifrån Sveriges mittpunkt. Lägret blev som väntat, trevlig och relationsskapande samt att jag fick se lyftarnas teknik och utförande. 

Vi åkte till Milano i splittrad grupp vilket medförde att vi kom dit på olika dagar och tider. Resan gick bra överlag förutom för vår deltagare Olivia som verkligen hade sin otursdag. Hon mellanlandade i Kastrup och när hennes flyg precis skulle flyga så utbrast en strejk bland markpersonal vilket medförde att det blev förseningar. Nu blev inte Oliva försenad mer än någon timme men dessvärre kom hennes bagage aldrig fram, och typiskt nog var det för första gången Oliva inte hade med sin utrustning i handbagaget. Men troligtvis sista gången. 

Hotellet höll hög standard men dessvärre långt ifrån affärer och än värre till tävlingsarenan som låg 20 minuter därifrån med buss som bara gick 3 gånger per dag, undermåligt. Tävlingsarenan var inget skrytbygge direkt men uppvärmningen och tävlingspodiet höll en bra standard. 

57 kg - Laura Savolainen 

Först ut var Laura Savolainen. Laura var topprankad med konkurrenter tätt bakom sig. Laura visade styrka och målmedvetenhet på uppvärmningen i böj. Hon öppnade på 122,5 säker och lätt, avancerade till 127,5 och såg även det säkert ut. Laura slutade med ett tredje godkänt lyft på 132,5 vilket var 2,5 kg personlig rekord. Med alla godkända böjar så skulle nu Laura få glänsa i bänkpressen vilket är Lauras paradgren. Och glänste, det gjorde hon, redan på andra lyftet satte Laura WEC rekord på 100,5 kg och tredje lyftet höjdes rekordet till 103 kg. Grattis Laura för rekordet! Nu var det dags för marklyftet som Laura öppnade på 160 kg vilket var en enkel transportsträcka till “riktiga vikter”. Andra vikten som lyftes var 167,5 kg vilket innebar WEC rekord, dessvärre var det ett par andra i klassen som var starkare i marken och höjde rekordet omgående. I och med 167,5 kg lyftet var vi rätt säkra på att vinsten var klar men för att säkra den så valde vi en vikt som vi trodde skulle vara nära maxgränsen med lite marginal, alltså 172,5 kg. Även denna vikt drog Laura med säkerhet. Laura var nu med sina 408 kg Sveriges första WEC mästare 2019 och det med 9 godkända lyft utan en enda röd lampa. Hatten av Laura! Efter tävlingen upplyser Laura att hon hade haft en lättare bristning i innersida av låret och i början i veckan var 100 kg problematiskt i marklyft, snacka om återhämtning och pannben! 

63 kg - Nellie Miettinen 

Nellie var väl förberedd och träningen hade gått bra. Böjen startades på 140 kg som lyftes med säkerhet, andra lyftet var en aning tungt men 145 kg gick upp. Sista vikten chansades på 150 och det skulle visa sig vara precis Nellies maxstyrka för dagen. Nellie klev in i bänken med tre godkända böjar i ryggen där sista innebar personligt rekord på 2,5 kg. Bänken var mer eller mindre en likadan resa som böjen, tre godkända bänkar med en svintung topp på 82,5 kg som innebar även här personligt rekord dock med hela 5 kg. Marken skulle enligt prognoserna vara bra enligt Nellie då träningen hade gått riktigt bra. Dessvärre var det ända som inte riktigt stämde. Hon fick endast med sig ingången på 160 kg. 170 kg var alldeles för tungt denna dag. Nu med facit i handen så ser vi att 170 kg inte hade räckt till någon högre placering och med 160 kg som ingång stängde hon dörren för de som jagade henne. Nellie gjorde en riktig bra tävling med två personlig delgrenrekord och sammanlagt med 2,5 kg. Hon slutade på 5 plats med 395 kg sammanlagt. Mycket bra tävling av Nellie som är ung och har många framgångsrika år framför sig. 

72 kg - Oliva Särnbratt 

Oliva Särnbratt skulle nu ställa upp för tredje gången i WEC, första året vann hon och förra året i Norge, Hamar, kom hon på andra plats. I år var Oliva rankad på andra plats med Norge framför sig. Nu var det ett riktigt stresspåslag som Oliva råkade ut för, bagaget som kom bort på flyget hade inte kommit fram och i den låg utrustningen. Nu har Oliva omtänksamma lagkamrater som lånade ut skor, bälte och knävärmare. Det visade sig att även om utrustningen var lite ovant så skulle Olivia sätta sina två första böjar på 165 kg och 170 kg. Sista lyftet på 172,5 kg blev för tungt. Samtliga lyft var inte så teknisk bra som jag är van att se Olivia, misstänker att orsaken till teknikmissen var nya vinklar som oinkörda skor ofta medför. Bänken gick som det nästan alltid går för Oliva, två säkra lyft och miss på drömvikten som är 100 kg. Oliva slutade på 97,5 kg. Är helt övertygad att Oliva sätter 100 kg vilken dag som helst nu i höst. Nu var det dags för marklyftet och här skulle det bli strid mot både Stine ifrån Norge och Amy ifrån Storbritannien. Oliva kliver in på 180 kg och därmed går hon upp i ledningen. Vi höjer 187,5 kg för att öka på vinstmarginalen vilket det också gjorde. Nu missade Stine och Amy sina viket vilket gjorde att när Oliva skulle dra sitt sista lyft så var vinsten redan klar och då hade hon inget att förlora än att testa på en drömvikt, 200 kg. 200 kg var för tungt denna dag men att vinna efter dessa omständigheter är stort Olivia, du är en riktig kämpe och du bjöd på dramatik som mynnade ut till guld. Stort grattis Oliva till dina 455 kg och guld. 

84 kg - Paula Jacobsson och Lisa Heller 

I klass 84 kg så hade Sverige två lyftare, Paula Jacobsson som innan tävling rankades som tvåa och Lisa Heller på 8:e plats. Innan jag skriver hur tävlingen gick så vill jag berätta att Paula var på väg att strykas ifrån tävlingen några veckor innan då hon blev rejäl sjuk och var osäker på om hon skulle hinna träna efter/om hon blev frisk i tid. Paula bestämde sig till sist att ändå ställa upp och en större korrigering av upplägget fick göras.

Så, nu till tävlingen. Lisas alla böjar var enligt mitt tycke för lätta för att lyftas på tävlingspodiet. Lisa fick med sig alla böjar och sista bedömer jag hon näst intill kunnat gå in på. Lisa är mycket starkare än hon själv förstår, lite mer tävlingsvana så kommer vi se betydligt högre böjvikter. Denna gång slutade Lisa på 140 kg. Paula gick in på 165 kg, höjde till 175 kg och missade, vi gick om och då var det inget snack i backen. Nu var det bänkpressen som skulle få bekänna färg. Lisa gjorde en repris här, tre godkända bänkar med en topp på 90 kg, även här med mersmak. Paula fick med sig ingången på 87,5 kg och sin andra vikt på 90 kg. Paula känner sin kropp väl, jag tyckte att 87,5 kg flög upp och trodde att här skulle vi sluta på minst 95 kg. Det visade sig att 92,5 kg var för tungt och att då gå på 90 kg på andra lyftet var rätt tänkt av Paula. Nu var det bara marken kvar. Lisas ända gren där hon faktiskt tog i, ingången på 175 kg och andra vikt på 185 kg kom upp, 192,5 kg var för tungt denna dag och hon slutade på 9:e plats med 415 kg. Lisa är en lyftare som kommer att utvecklas mycket med åren, skall bli intressant att följa utvecklingen. Paula klev in på 192,5 kg och gick på andra lyftet på 202,5 kg. Sista lyftet gick vi på 207,5 kg för att säkra silvret, till guldet hade det behövs ytterligare 12,5 kg viket vi inte trodde på. Det visade sig att 207,5 var max för dagen. Godkänt lyft som innebar 472,5 kg totalt och ett silver till Sverige. Grattis Paula till silvret, med tanke på att du var rejält sjuk 4 veckor innan så gjorde du en fantastik prestation, snacka om hög lägsta nivå. 

+84 kg - Madeleine Lundin-Heed 

Madeleine Lundin-Heed, som har smeknamnet Madde men det kunde lika gärna vara solstrålen. Madde kliver in med ett grymt självförtroende och positivitet Hon startar på en för lätt ingång i böjen vilket medför att hon får problem att komma ned i djupet. Vi höjer vikten till 177,5 kg och Madde bestämmer sig för att bredda fotbredden en aning för att lättare rymmas i bottenläget vilket skulle visa sig vara rätt beslut. Andra vikten på 177,5 kg och tredje lyft på 185 kg kom upp och blev godkänd. Nu var det bänkpressen och här skulle det briljeras, ingången på 115,5 kg var en startvikt som innebar WEC rekord. 115,5 small upp och vi höjde till 121 kg, även det var övertygande och i sista begärdes 125,5 kg som jag var säker på skulle komma upp men ack, inte denna gång. Nu var det endast marklyft som stod kvar. Konkurrensen bakåt var långt efter så att stänga dörren åt det hållet var inte nödvändigt. Ingången sattes på 155 kg och höjdes till 165 kg för att spara på krafterna inför sista lyftet. Båda tjejerna ifrån Nederländerna, Ilrish och Leontine låg nu båda på 20 kg framför. Därmed begärdes 20 kg till på stången för Madde, 185 kg. Nu var 185 kg för tungt, och tanke på att Maddes tävlingspers ligger på 170 kg så var det friskt vågat, men rätt vikt att gå på då det inte fanns någon som jagade henne. Madde skrapade ihop 471 kg vilket är personligt rekord på 11 kg och gav henne Brons, grattis Solstrålen!

Bästa damlyftare gick till Oliva på 749,49 poäng, tätt intill kom Laura och knep andra plats på 749,09 poäng. Inte nog med det, beroende på hur man räknar så kom Sverige som nation på första plats på lagtävlingen för damer klassiskt. Anledningen till att jag skriver beroende på hur man räknar är att i normala fall så räknar man poäng till laget utifrån lyftarnas placeringar och då hade vi flest poäng och därmed vinnare av lagtävlingen. Nu väljer arrangören att lagtävlingen skulle avgöras på IPF poäng som lyftarna drar ihop och då hamnade Sverige på andra plats. Vi föredrar att räkna som man brukar göra och därmed är vi grymmast helt enkelt! 

Så var denna WEC över. Mina reflektioner är att dessa tävlingar är fantastiskt roliga att åka på. Standaren på tävlingsarrangemanget är varierande, det kan vara svårt att få tag i mat och förutsättningarna som man är van vid i Sverige är inte alltid att räkna kallt med - precis som det kan vara på internationella tävlingar. Så dessa WEC är riktigt bra som tävlingar att få introduceras för internationella uppdrag på. De speglar nämligen hur EM och VM många gånger är, fast i mindre skala.

Svenska laget visade en stor laganda, och just denna laganda har jag stor tro på. Även om det i slutändan är en individuell idrott så stärks man psykiskt när man känner en samhörighet i ett positivt lag som bryr sig om varandra. 

Vill tacka extra Laura Savolainen och Jack Söderberg som hjälpte till med coachningen. Då det var fem stycken som hade samma tävlingsstart uppdelad i tre grupper så var det stundvis fullt ös, Laura och Jack underlättade coachningen avsevärt. 

Tack allihopa i laget för denna resa och upplevelsen!

/Amit Selberg

Skribent: Alexander Grenehed
Epost: This is a mailto link

knapp-databas

knapp-databas

knapp-resebok

knapp-slshop

knapp-mal1418

  

 

 

   

 

 


 

Postadress:
Svenska Styrkelyftförbundet
Karlsgatan 28
703 41 Örebro

Besöksadress:
Idrottens Hus, Karlsgatan 28
703 41 Örebro

Kontakt:
Tel: 0104507170
E-post: This is a mailto link

 

 

 

 

Gilla oss på Facebook

 

Missa inte heller vår mästerskapssida

 

Vi finns också på Instagram
Där heter vi @styrkelyftforbundet


Du hittar oss även på Twitter