Hoppa till sidans innehåll

Forskning om styrkelyft vid Umeå universitet – del 6

11 SEP 2020 08:02
  • Uppdaterad: 11 SEP 2020 08:02

Forskning om styrkelyft vid Umeå universitet – del 6     (del 6 i PDF)


Nedan följer en kort summering av vår sjätte studie, en labstudie som vi 
genomförde för att undersöka ländryggens rörelser vid knäböj och marklyft.
Bakgrunden tills studien var att vi behöver en metod för att studera lyftteknik
med objektiva mätmetoder istället för enbart visuell bedömning. Problemet
med visuell bedömning är att olika bedömare bedömer olika och det är helt enkelt svårt  att få stabila mätningar att använda i studiesyfte.   

Delstudie 6 

Variability of lumbar spinal alignment among power‐ and weightlifters during
the deadlift  and barbell back squat  

(Variabilitet av ländryggens hållning hos styrke och tyngdlyftare vid marklyft 
och knäböj)

Publicerad i Sports Biomechanics 2019 

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14763141.2019.1675751

Ulrika Aasa, Victor Bengtsson, Lars Berglund, Fredrik Öhberg 

Syftet med studien var att utvärdera relativ och absolut variabilitet av hållning i 
övre (Th11‐L2) och  nedre (L2‐S2) delen av ländryggen hos styrke‐och tyngdlyftare
vid marklyft och knäböj. 

Resultaten i punktform 

  • Hållningen av ländryggen förändrades i alla tre rörelseplan vid knäböj och marklyft men sett över tre repetitioner var förändringen marginell 
    (låg variabilitet).  

  • Det fanns ingen skillnad mellan styrke‐ och tyngdlyftare i förändring av
    hållning i ländryggen  vid knäböj och marklyft. 

Resultatets innebörd för dig som lyftare: 

Studien visar att ländryggens hållning förändras vid både marklyft och knäböj hos både styrke‐ och  tyngdlyftare, men förändringen av hållning sett över 3 repetitioner
inte är särskilt stor. Ofta används  instruktioner i stil med att ”ländryggen ska inte
röra sig” eller ”ländryggen ska behålla sin neutrala position under lyften” när 
lyftare, tränare, terapeuter instruerar eller analyserar knäböj och marklyft.  Det resultaten av denna och tidigare studier i samma ämne visar är att dessa instruktioner och idéer om hur ländryggens position ska/kan vara under lyften inte går att
omsätta bokstavligen i praktiken. Man kan givetvis metaforiskt beskriva för en
lyftare att de ska göra sitt yttersta att skapa hårdhet kring bålen så att den inte rör
sig men det ska däremot inte förväxlas med att ländryggen inte  kommer, eller rent 
av måste, röra sig under lyftet. En ytterligare försvårande omständighet är att det  trots att man kan tycka sig erfaren och duktig att observera rörelser så är det väldigt svårt att se vad  som verkligen händer under alla lager av vävnad i kroppen och
även om man tror sig se att ländryggen är ”stabil” och oföränderlig i sin hållning så
rör den sig garanterat ändå.

Kort sammanfattning av studien 

Det finns en konsensus kring lyftteknik i knäböj och marklyft att ländryggen ska 
bibehålla en neutral kurvatur under hela lyftet för att undvika skada och 
överbelastning av ländryggen. Inom vetenskapen kring hur vi rör oss är det
emellertid etablerat att människor har en inneboende variabilitet i våra  rörelsemönster beroende på många olika faktorer inom oss som individer och den 
miljö vi vistas i. Variabiliteten av hållningen i ländryggen vid knäböj och marklyft 
har emellertid inte utvärderats tidigare avseende hur mycket hållningen
förändras inom ett set av knäböj respektive marklyft på 70%  av max. Syftet med
studien var därför att utvärdera relativ och absolut variabilitet av hållning i övre  (Th11‐L2) och nedre (L2‐S2) delen av ländryggen hos styrke‐ och tyngdlyftare vid
marklyft och knäböj.  Erfarna styrke och tyngdlyftare rekryterades för att utföra tre
repetitioner av knäböj och marklyft på 70 % av 1RM. Med hjälp av rörelsesensorer
fästa på ryggraden på lyftarna kunde ryggens rörelser mätas under lyften.
Mätningarna visade att alla lyftare justerar sin hållning av ländryggen under  marklyft och knäböj men omfattningen av hur mycket ländryggen rör sig under tre på varandra följande repetitioner är låg och det fanns inga skillnader i detta mellan
styrke‐ och tyngdlyftare.

Signatur 

Lars Berglund är fysioterapeut och medicine doktor i fysioterapi. Lars undervisar 
på fysioterapeutprogrammet vid Umeå universitet, forskar på skador och lyftteknik 
i styrkelyft samt arbetar kliniskt vid sin mottagning i Umeå. Lars har specialiserat
sina verksamheter mot styrkelyft i och med sitt intresse i träning och tävling i
styrkelyft som började 2002.  

E‐post:This is a mailto linkInstagram: @Lars_Berglund_Fysioterapi 

Skribent: Alexander Grenehed
Epost: This is a mailto link





 

 

 

Postadress:
Svenska Styrkelyftförbundet
Karlsgatan 28
703 41 Örebro

Besöksadress:
Idrottens Hus, Karlsgatan 28
703 41 Örebro

Kontakt:
Tel: 0104507170
E-post: This is a mailto link

        

 

Gilla oss på Facebook

 

Missa inte heller vår mästerskapssida

 

Vi finns också på Instagram
Där heter vi @styrkelyftforbundet


Du hittar oss även på Twitter